evaemeliejohanna

Jag börjar få ångest över vad man ska hitta på i livet. Det känns jobbigt att jag inte vet vad som händer, inte veta vad man vill. Jag har många funderingar men inga speciella mål. Jag vill helst inte fastna här i Umeå men ibland känns det som att jag kommer bli kvar här för evigt. Tänk om man inte får något jobb = inga pengar och ingenting att göra på dagarna. Det skulle säkert gå i några månader men sedan skulle jag klättra på väggarna. Jag skulle vilja flytta också, men jag vill samtidigt inte bo själv. Planera framtiden vill jag, fast samtidigt vill jag se vart världen tar mig. Men mest av allt känner jag mig osäker och förvirrad. Jag hoppas att allt löser sig tills studenten. I alla fall att man har en början, någonstans att ta vägen. Just nu vet jag varken in eller ut.